Den tidiga sorgen
Rosen bröt du för din glada syster,
vallmon höll du själv.
Rosen, flicka, tyder liv och kärlek,
vallmon köld och död.
Anar du ej hjärtats fröjder – eller,
bleka ängel, säg,
äger du vid femton år ett öde
att beteckna ren?
ur Idyll och epigram
(Diktsamling II, 1833)
***
Dottern sade
Dottern sade till sin gamla moder:
”Får ej nu i höst mitt bröllop firas?”
– Modern sade: ”Låt det bli till våren;
våren, dotter, passar bäst för bröllop;
även fågeln bygger bo om våren.”
”Varför passar våren bäst för bröllop,
vad, om fågeln bygger bo om våren?
Varje årstid, goda moder, passar
ju för den, som varje årstid älskar.”
ur Idyll och epigram
(Diktsamling I, 1830)
***
